Det är en fantastisk "resa" vi får vara med om. Det är smått ofattbart att det från nästan ingenting på bara drygt 2 månader kan bli en hundvalp. En valp som är helt "leveransklar" alla delar finns med och fungerar.
Det man först lade märke till var deras högljudda sniffande efter mamma och mat, deras kraftiga instinkt att paddlande ta sig fram med frambenen ivrigt påhejade av bakbenen och svansen. Man kunde se hur de växte från morgonen till kvällen, mer än fördubblade sin födelsevikt på bara en vecka och nästan fyrdubblat den på två veckor.
Det är oerhört fascinerande att se hur duktig mamma Sessan är. Hon har bara vetat vad hon skall göra, hela tiden, med allt. Och hon har inte gått några kurser, andningsprofylax, föräldragrupper eller liknande, hon bara vet. Hon vet så mycket och är så klok att man önskar att varit lika förståndig själv. Hon hör skillnad på pip och pip, springer inte in så fort det är något. Hon pysslar och pussar på dem, slickar när de behöver kissa, flyttar runt och puffar försiktigt med sin nos. Man kan sitta långa stunder och bara beundra henne.
Hon tar ett stort ansvar, så stort att hon nästan glömmer bort att äta själv. Då får man mat på sängen, det får alla nyblivna mammor. Hon äter bäst när valparna diar eller sover, då vet hon att de mår bra.
Efter någon vecka kunde hon tänka sig att gå lite längre promenader. Hon fick gå så långt som hon själv ville vilket till en början var ett par hundra meter då hon plötsligt kom på att hon hade lämnat valparna hemma. Hon tvärvände och tyckte att vi var hopplöst långsamma på vägen hem igen. Hon rusade in och ställde sig för att kika in i valplådan. Valparna sov och hade inte saknat henne och hon kunde koppla av mer och mer. Nu kan hon lämna dem när de sover, kommer till oss och vill gärna bli lite ompysslad.
Goa, helt underbara Sessan, vi har lärt oss mycket av dig under de här 2 första veckorna.